Som en hel del vet, så skildes jag och min dåvaranda bästa vän ifrån varandra för 1,5 år sedan på ett väldigt dåligt och fruktansvärt jobbigt sätt. 

 

Han betedde sig som ett as och eftersom vi hade haft en vääääldigt nära relation i över 10 år, så har det tagit väldigt mycket stryk på mig. Jag har haft mardrömmar om honom, jag har känt mig trasig och att något alltid saknades (min bästa vän). Jag har känt mig arg, sårad,frustrerad och besviken.

 

Men idag, efter mer än 1,5 år så gjorde jag en ansträngning och skickade ett sms till honom. Jag behöver ju kunna gå vidare.

Flera timmar efter, för 10 min sen fick jag svar och jag sitter fortfarande och gråter men vet inte alls hur jag känner. Han "förklarade" en hel del och bad om ursäkt hur allt har vart.

 

Efter att ha kapat vänskapen på 2 sekunder och inte setts eller pratat på över 1,5 år så sitter jag och gråter som ALDRIG förr.. jag saknar min bästa vän. En relation som inte går att beskriva för någon annan. Sån syskon/vänskapskärlek som bara vi visste om.. försvann.

 

För första gången på 1,5 år.. så kommer vi ses om 2 dagar.

 

Jag vet inte hur jag kommer känna mig då. Kommer jag kasta mig runt honom o böla? Kommer jag vara nervös? Kommer jag vara kylig eller ens kunna fatta orden...

 

Återstår att se...

Bild på oss från 2009, 4 år sen..